Ett av få företag som haft sin verksamhet på Stora Askerön är Trankokeriet i Danestan som drevs under sillperioden 1747-1807 då Bohuslän blomstrade och befolkning ökade med uppemot femtio procent.
Trankokeriet var en anläggning där sill kokades för att utvinna tran. Tranet användes som olja för belysning och exporterades i stora mängder till Europa. Ägaren var Gustaf Santesson boende på Kärralunds säteri i Örgryte, huvudbyggnaden låg där Lisebergsbyn nu huserar.
Exakta läget för trankokeriet är svårt att veta, ingen dokumentation som beskriver det har hittills hittats. De rester av grumsedammen som skymtar på fotot kanske kan ge en hint om läget. Man forslade troligtvis avfallet från kittlarna när man avskiljde tranet kortast möjliga sträcka. Grumsedammarna var förövrigt resultatet av den första miljödebatten som förekommit i landet. Stanken låg troligtvis tung över Danestan på den tiden.
Mary Wollstonecraft kvinnosakskämpen och modern till Mary Shelley som skrev om Frankenstein reste 1795 genom Bohuslän och skrev följande om stanken.
“the loveliest banks of wild flowers variegated the prospect, and promised to exhale odours to add to the sweetness of the air, the purity of which you could almost see, alas! not smell, for the putrefying herrings, which they use as manure, after the oil has been extracted, spread over the patches of earth, claimed by cultivation, destroyed every other. “
Gustaf Bernhard Santesson (1739-1790) grundade firman G.B. Santesson & Söner. Firman blev en av de största redarna i Göteborg samt ägde sillsalterier och trankokerier.
Paret Santesson var herrnhutare och sände därför sin son Berndt Harder Santesson (1776-1862) till uppfostringsanstalten Kristiansfeld i Schleswig. År 1789 sändes han till Uppsala universitet, men måste redan 1791, efter faderns död, avbryta sina studier och endast 15 år gammal hjälpa mamman att sköta den stora firman. Gustaf gick bort tidigt och verksamheten sköttes av hans hustru, en av många framgångsrika kvinnliga företagare i 1700 talets Göteborg. En företeelse betydligt vanligare där än i Stockholm.
Sonen Bernt Harder engagerade sig senare i Göta Kanal och var kompanjon med Baltzar von Platen. Bernts dotter gifte sig med Fredrik von Otter och är alltså anmoder till Birgitta och Ann-Sofie von Otter (Anna Wilhelmina Santesson var deras farfars farmor )
Bernt Harders bror Karl Gustav 1781-1819 var komminister i Örgryte men boende på Sävenäs säteri där SKF nu håller till, sonen Carl Gustaf grundade Surte glasbruk.
Karl Gustavs dotter Johanna Ulrica var gift med apotekaren Arvid Henrik Gren av Rossö, den siste på manssidan av denna gamla norska adelssläkt från Orust.
Paret ägde Änggården i Göteborg och mannens stora trädgårdsintresse med plantering av tusentals olika träd på dess ägor blev basen för det som nu är Göteborgs Botaniska Trädgård.
I husförhörslängden 1795 samma år som Wollstonecraft passerade Bohuslän kan man i alla fall se vilka som jobbade på trankokeriet detta år
Bokhållaren Sven Mag. Dahlström………….. 24 (ägde Västergård till 1830)
Pig. Anna Lisa Bergman …………………. 33
Pig. Anna Brita Berndtsdtr. (struken)……… 20
Pig. Carolina Lindstedt (struken) ……….. 18 v
Dr. Johan Hendrik Dahlström …………….. 11
Tunnbind. Abraham Hermansson ……………. 30
Tunnbind. Johannes Mellberg (struken) från Mollösund med bevis ……………………. 23
Tunnb. Bryngel Hallberg ………………… 32
h. Anna Andersdotter …………………… 26
Tunnb.Johan Friberg (struken) …………… 26
h. Christina Brinck (struken) …………… 26
M. Lars Hansson ……………………….. 40
h. Sigrid Olsdotter ……………………. 38
s. Helje ……………………………… 15
s. Andreas………………………… 8 [döpt 1787 14/1]
s. Olaus ………………………….. 1 [1796 17/12]
d. Christina ……………………… 13 [1782 5/3]
d. Inger (död) ……………………. 5 [1789 24/3]
d. Olena …………………………. 2 [1793 11/2]
Men många fler fick säkert sin utkomst från verksamheten.
Bokhållare Dahlströms gård köptes senare av min mormors farfar, lotsen Anders Andersson med följande förbehåll
“Kjöparen skall vara förbunden at lemna min syster Elsa Maria Dahlström uti hela dess lifstid Ett åhrligt undantag som skall bestå af Nödige hus och ved bränsle samt en tunna Korn, en half tunna bönor, en half tunna Rog, samt foder för en ko som Ryktas så gott som Kjöparens, samt mulbete bland Kjöparens uti alla betten, samt för egen Räkning af hämta fruckten af den så Kallade brunds appelen, samt Rätig het at Sätta en skjäpa potäter hvar till Kjöparen till släper gödsell och för Rättar sättningsarbetet”.