Den 29 oktober 1858 drunknade fem sjömän från Norums socken när galeasen Amalia förliste på Vänern.
Det var skepparen Herman Petterssom på Vedkullen 46 år, Anders Olsson från Hällebäck 31 år, Carl Olsson från Hällebäck 23 år, Herman Larson från Gategård 31 år och Olof Emanuel Andersson från Stora Askerön 20 år (den sistnämnde broder till skepparna på Askerön som bodde i Västergård).
Herman Pettersson var en välbärgad skeppare och bonde som ägde tre gårdslotter, i Vedkullen, Åker och Södra Skår samt 1/4-del i galeasen Rosina. Ännu hårdare drabbade olyckan familjen i Hällebäck där änkan Beata Christina Hansdotter måste sälja gården och stod ensam med den treårige sonen Oscar Harald.
På 1870-talet kom lotsen Anders Andersson i Västergårds söner, bröder till den förolyckade Olof Emanuel att dominera sjöfarten på Askerön. Det var Jacob, Karl, min mormors far Fredrik och August Andersson samt deras svågrar August Torberntsson och Johannes Persson. På tavlan målad av sonen till August Andersson, “Karl i Änga”, ses tre av deras vänerfartyg i Askerösund. Fr. v. galeasen Matilda, slupen Rosander och skonaren Burman. Dessutom hade dom galeasen “Alexandra” och “Wikingen” samt den odäckade slupen “Rosen”.