Ingeborg Enander var fotograf i Stenungsund i över 60 år. Ingeborg Maria Enander föddes 1880 i Ytterby. Fadern Johan Bolivar Efraim Enander hade adliga rötter, medan modern Octavia Beata Sophia Ahlenius var dotter till en häradsskrivare. Föräldrarna arrenderade ett lantbruk I Ytterby, och Ingeborg Enander hade åtta syskon.
Hon valde hon som många andra kvinnor vid den tiden att utbilda sig till fotograf. Fotograf var ju då ett nytt yrkesfält som även kvinnor ansågs kunna ägna sig åt. 1904, endast 24 år gammal köpte hon en tomt I Stenungsund och byggde sig en fotoatelje med adress Styrmansvägen 6 .
Det vid tiden tämligen blygsamma kustsamhället hade haft en tidigare fotograf i form av Amanda André, verksam 1905-1907. Brodern Bernard (Andersson) Barney kom hem till Stenungsund efter att ha lyckats som guldgrävare i början på 1900-talet. Han byggde 1905 ett hus åt sin mor med en fotoatelje till systern Amanda på nuvarande Strandvägen i Stenungsund. Ateljen utrustades av Barney med en fin tysk ateljekamera som Ingeborg Enander sedan fick köpa efter att Amanda gift sig, flyttat till Nösnäs och lagt ner verksamheten.
1909 utökade hon verksamheten med en filial I Ljungskile, då med kompanjonen Helga Maria Bäfverfelt som senare gifte sig med hennes bror. Ingeborg Enanders syster Elin verkade mellan 1907 och 1915 hos Antenor Nydqvist, i villa Elfhög Trollhättan. Titulerades i vissa källor som ”Trotjänarinna” hos familjen Nyqvist i Trollhättan . Elin var uppskattad som husfru, uppvaktades med smycken på sina bemärkelsedagar och fick även pension från familjen Nyqvist, men flyttade sedan och bodde ihop med sin syster i Stenungsund och blev också under alla år hennes medhjälpare. Nydqvist som ju hade sin båt ”Ajax” på Askeröns båtvarv (se länk)
https://www.askerohistorier.se/ajax-pa-varvet/
På bilden inifrån ateljén ses Ingeborg Enander som sitter och skriver längst bort till höger. Damen till vänster är Frida Nilsson som var assistent hos Ingeborg Enander större delen av sitt liv och kvinnan som sitter I mitten är systern Elin.
Ingeborg höll på ända till 1967-68 då hon vid 87 års ålder lade ner verksamheten och skänkte sina 27000 bilder till Bohusläns museum. Ingeborg Enander blev 96 år gammal och bodde de sista åren på ålderdomshemmet där hon behandlades mer eller mindre som en celibritet.
Under 2026 kom Ingeborg Enander att uppmärksammas med utställning av ett urval av hennes foto på grund av att det då var 50 år sedan hon avled. Jag och Anders Carlsson deltog I den grupp med representanter från kommunens hembygdsföreningar som valt ut bilderna och skrivit texter till vart och ett. Som representanter från Stora Askerön valde vi ut ett tjugotal bilder av de 279 som finns från ön och på öborna till utställningen.
Ingeborg Enanders bilder från ön kan ses via länken:
https://digitaltmuseum.org/search?q=ingeborg+enander+asker%C3%B6n&owner=S-BM
Som ett exempel på hennes fotokonst så väljer jag detta foto.
Kvinnan på bilden med katten heter Ellen Parker. Fint att se när Enander redan 1905 går utanför de stela normer som då gällde vid fotografering och som ett exempel kan ta ett så här lekfullt och kul foto.
Ellen Parker var med och grundade Stenungsunds Hembygdsförening och i sitt testamente donerade hon en stor summa pengar och värdepapper till föreningen .
Men som alltid om man gräver sig ner I vad som döljer sig bakom ett foto så visar det sig att det finns så mycket mer att berätta om hennes familj som var så välkänd i Stenungsund, inte minst genom att hennes bror Ernst Parker som var bankkamrer under många år i Göteborgs bank, var en välkänd profil i Stenungsund under 1900 talets början.
Men 31 Mars 1925 kunde man i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning dessutom läsa följande historia om deras fars spännande liv i och med att han då fyllde 90 år. Han var liksom min morfars far Sven Asker född I ett litet torp på “Havden” I Stenungsund, och båda lyckades genom sin stor beslutsamhet och sin sjömanskarriär jobba sig upp. Några år senare flyttade familjen till huset vid “Beatasgränd” där nu Hembygdsmuseet håller till.
Nittio år fyller på påskdagen en bland veteranerna inom vår sjömanskår, f. sjökaptenen Matias Janson, numera bosatt i Stenungssund.
J. är född i Stenungsund, Norums socken av Bohuslän. Redan som pojke gick han till sjöss. Efter att ha avlagt såväl styrmans- som kaptensexamen som primus tjänstgjorde han några år, först som styrman och sedan som vik. befälhavare på ångaren ’Hamburger Paquet’, som på 50-talet gick med passagerare och last mellan Göteborg och Hamburg.
I början av 1860-talet byggde Jansson briggen ’Solon’, vilken han under ett tiotal år förde på avlägsna farvatten. Därefter byggdes under hans personliga ledning ångaren ’Kepler’, på sin tid känd som landets största träångare. Under icke mindre än 25 år förde J. detta fartyg, de första åren i spannmåls- och vintraden på Svarta havet och Medelhavet och sedermera i allmän fraktfart.
Efter att ha tillbragt 54 år till sjöss lämnade kapten Janson 1898 ’Kepler’ för att slå sig till ro i land. Han kunde då se tillbaka på en synnerligen lyckosam sjömanstid. Intet fartyg under hans befäl hade någonsin lidit något allvarligt haveri, vilket säkerligen icke minst får tillskrivas hans plikttrohet, vaksamhet och skicklighet som navigatör. Sträng och bestämd vann han sitt folks förtroende och respekt icke minst genom sin omutliga rättvisa. Det fanns också sjöbussar som seglat under honom i ett kvarts sekel.
Sedan J. lämnat sjön, slog han sig ner på sin gård Wikhem vid Stenungssund, vilkens skötsel han ännu leder och aktivt tager del i.
Trots sin höga ålder är kapten J. alltjämt vid bästa såväl kroppsliga som andliga vigör. Den gamla kärleken till sjön har han kvar, och ännu ger han sig gärna, när sommaren kommer, ut på roddturer, som skulle hedra långt yngre armar än hans. Mycket beläst på skilda områden följer han fortfarande med intresse utvecklingen ute i världen. Däremot har han lämnat de kommunala uppdrag, varmed han efter sin hemkomst hedrades.
På sin nittioårsdag kommer kapten J. säkerligen att bli föremål för hjärtliga hyllningar från alla dem, vilka lärt känna och värdera honom som en verklig hedersman av gamla stammen.”
I samma tidning kunde man 21 Juni 1873 läsa om att ångaren “Kepler “ sjösatts vid “Gamla Lödöse Varf”.
Den största ångare af trä som hittills bygts vid något varf å sveriges västkust, den nya ångaren uppkallad efter den tyske astronomen Kepler har nämligen en drägtighet af öfver 1000 tons och är 203 fot lång
Kepler utrustades sedan på Lindholmens varv med en 90 hkr ångmaskin tillverkad av Motala verkstad.
Det skall tilläggas att Matias Jansson från 1884 dessutom drev en konservindustri I Stenungsund. Det annonserades t.ex. Med “Delikatess Anjovis” för 65 öre burken, men då ingick dessutom den speciella nyckel för att öppna burken som Jansson “uppfunnit”, Konservfabriken höll till I en byggnad vid ångbåtsbryggan men brann oturligt ned 1893.
Familjen bytte senare namn till “Parker” och hade vid den tiden kommit upp sig så att de bodde på det som kom att kallas “Parkers Gård” och familjen har också gett namn åt flera gator I området. De gjorde onekligen en “klassresa” och tänk så många historier som kan dölja sig bakom ett foto.
Källor :
https://skbl.se/sv/artikel/IngeborgMariaEnander
GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTSTIDNING 1923-03-31
Ingemar Wessberg Stenungsund
