Vi förflyttar oss till 12 Augusti 1676, då föddes Christina Brun på Bohus fästning där hennes far Clas Brun var slottsskrivare mitt under brinnande krig. Norrmännen med den Norske härföraren Gyldenlöve i spetsen försökte att ta tillbaka fästningen efter att den förlorats till Svenskarna 1658.
Samma dag som Christina föddes satte svenskarna eld på sin egen stad för att förhindra norrmännen att ta skydd bakom byggnaderna i staden. De lyckades att avvärja detta anfall men 1678 återkommer Gyldenlöve då med över 10000 man på utsidan mot de 900 Svenskar som fanns i fästningen.
Under två sommarmånader 1678 utsattes de för ett bombardemang utan dess like, dygnet runt. Dagböcker talar om 20-30 000 kanonkulor, flera tusen bomber, hundratals glödande kulor, granater och stenbumlingar som slungades in över fästningen.
I belägringens slutskede återstod endast ca 400 vapenföra inuti fästningen när Bohus undsattes i allra sista stund av den svenska armén. Det måste onekligen varit en dramatisk och traumatisk upplevelse för den lilla och modern.
Gyldenløves motståndare vid Bohus hette Stake, och det är under den fortsatta belägringen av fästningen som denne skriver ett brev till den svenske befälhavaren med krav på omedelbar kapitulation. Mäkta förgrymmad griper då Stake till pennan och skickar med ilbud följande dikt som svar:
Sittjande skitande fick jag ditt brev;
ju mera jag läste, ju mera det drev.
Marken var bar och det fants intet löv.
Därför tog jag ditt brev och tårckad min röv
Som svar på en begäran om kapitulation torde brevet vara minst sagt originellt; diplomatins språk behärskade inte Stake. Men svarets innebörd var tydligt nog och kunde knappast missförstås.
Christina far Claes Broen/Brun (1629-1697) var invandrad från Amsterdam. Modern Christina Stickers far Hans Sticker var Borgmästare i Kungälv i 22 år.
Hur gick det då sedan för Christina ? Hon gifter sig med en präst, Olaus Larsson Bruhn vilken dock trots likheten i efternamnet inte är släkt. Hans far, också präst var förövrigt lustigt nog också född på ett slott, Älvsborgs slott.
De flyttade till Halland och fick sju barn varav en dotter också hon med namnet Christina vilken är min ”förmoder”. Dottern Christina gifte sig även hon med en präst, Barthold Friis (1697-1749) i Grimeton som ligger lite öster om Varberg.
Även Barthold Friis släkt har en dramatisk bakgrund och börjar liksom Christina Brun i artikelns början med en slottsskrivare, denne var verksam i Flensburg och far till Jörgen Lauritzen Friis.
Jörgen var präst i Sevel, Danmark avsatt 1643 för att ha spridit ”irrläror”. Han hade tagit intryck av Luther och bedrev själavård för en adelsdam i församlingen som hette Christense Juel och hans nya sätt att tolka bibeln föll inte i god jord hos henne och hennes släkt. De såg kanske en risk att kollekter och donationer skulle avta om alla som kände sig syndiga inte längre ville s.a.s. betala sig in i himmelriket. Han anmäldes, blev dömd till döden, men han benådades, fängslades i ”Blå tårnet” och sattes i straffarbete .
Frigavs sedan 1645 men hade då ”yrkesförbud” i Danmark och försökte därefter med hjälp av sin bror Mattias fåfängt få arbete i dansktalande Slesvig där brodern var präst. Hankade sig fram med hjälp av släktingar till 1652 då han lyckade få en prästtjänst i den nyligen svenska provinsen Halland .
Tjänstgjorde som präst först i Breared och därefter i Veddige och det var alltså hans barn barns barn Barthold Friis som var gift med Christina vars mor föddes på Bohus fästning.
Bartholds son Anders var den siste i Friis släkten som var präst i Grimeton, han avled 1812 och hade lyckats ta sig ”upp i smöret” i trakten genom att gifta sig med dottern på Tortorps säteri Anna Christina Wolfradt. Friisarna hade då innehaft kyrkoherde ämbetet i Grimeton i över hundra år.
Sämre gick det för hans bror Niclas som ”bara” lyckades bli klockare i Grimeton och det var väl bara början på utförslöpan i social status på den släktgrenen i vilken författaren till denna krönika är i utkanten av.
Andra som har Christina Bruhn i sina släktträd är Biskoparna Anders Bruhn och Edvard Rodhe, Geologen och polarfararen Otto Martin Torell, Akademiledamoten Birgitta Trotzig, Matematikprofessorn Magnus Gustaf Mittag-Leffler och hans syster författarinnan Ann-Charlotte Leffler och sist men inte minst syskonen Wahlgren som syns och hörs överallt nuförtiden.