I byn Hisings-Kärra där jag växte upp fanns på 60-talet inga hyreshus, bara en kyrka mitt i byn, en handelsbod, några villor, bondgårdar och en allé som ledde upp till den pampiga herrgården Clareberg, just så som en by skall se ut.
Ett antal år senare är jag och hustrun på en semestertrip till Azorerna, en ögrupp i Atlanten känd för sin vackra natur samt att där bor fler kor än människor. En av utflykterna gick till en botanisk trädgård, hela ön var förövrigt som en sådan. Guiden visade runt och berättade om växterna vi såg, en av dessa blommade alldeles särskilt vackert. Hon nämnde dess latinska namn, Lagerstroemia. Lät svenskt, jag tänkte att Linné måste varit framme vid namngivningen.
Väl hemma kände jag att detta måste kollas upp, till min häpnad finner jag då att denne Lagerström som fått ge sitt namn till växten var Magnus Lagerström, kommersråd och direktör vid Ostindiska kompaniet.
Han var den som under 1700 talet ägde herrgården Clareberg i min hemby namngiven efter hans hustru Clara. Gården var inte bara byns stolthet utan även närvarande i min familj beroende på att min faster jobbade där bland tjänstefolket i min barndom och berättade mycket om livet där.
Magnus Lagerström var en studerad och språkkunnig herre född i Stettin, Tack vare sina stora språkkunskaper blev han först sekreterare och senare , 1746 direktör i Ostindiska kompaniet vilket gjorde honom förmögen nog att köpa en del lantegendomar bl.a. Clareberg.
Magnus värnade om vetenskaperna, blev invald i vetenskapsakademien och hjälpte Linné att inhämta fakta från kompaniets alla resor till Kina så till den grad att han alltså fick ett växtsläkte uppkallat efter sig, Lagerstroemia. Som ett resultat av sina språkkunskaper, översatte han också ett flertal kända verk till Svenska, till exempel Tartuffe och Jeppe på berget, onekligen en mångsidig man.