I början på 1900-talet var Kungälv känt som trädgårdsstaden. Det arrangerades till exempel trädgårdsresor från Göteborg till Kungälv, för att titta på de fina trädgårdarna som fanns där .
Men redan på 1500 talet berättas att biskopen Jens Nielsøn 1597 besöker prästen Herr Michell i Kungahälla övernattar han i prästgården. Herr Michell visar stolt biskopen sin trädgård. Det är en mycket vacker trädgård där han byggt ett litet lusthus och även rest två master med segel och vimplar som på ett skepp.
Om vi sedan tar oss fram till slutet av 1800 talet och längs den kulturskyddade vackra Västra gatan, så kränger sig den Bergfeltska trädgårdens terrasser fast vid Fontinbergets sluttningar. Trädgården har anor som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, men det var när den trädgårdsintresserade prosten, Bengt Martin Bergfelt, tog över den år 1899 som den gjorde sig ett namn. Han beställde och planterade ovanliga växter från Europa, så som valnötsträd och vinrankor. Han anlade också en ”alpinträdgård”, som är ett stenparti med alpina växter som edelweiss och gentiana.
Strax intill bodde hos sin bror Karl Daniel tidvis Selma Lagerlöf och det är också äppelträdet som finns kvar sedan Selmas tid som syns på fotot. Alla husen längs gatan hade stora trädgårdar som sträckte sig från husen ner till älvkanten . Karl Daniel Lagerlöf som var stadsläkare i Kungälv tar oss också till nästa trädgårdsälskare, häradshövdingen Mauritz Bäärnhielm vars son var gift med Lagerlöfs dotter Eira. Bäärnhielm och prosten Bergfeldt tävlade om att han Kungälvs finaste trädgård. I tidskriften ”Lustgården” från 1923 beskriver Bäärnhielms hur han kämpat med att anlägga en klippträdgård mot det höga Fontinberget och hur han bland annat beställt en mängd alpväxter från Sundermanns Botaniche Alpengarten i Lindau Bayern. Hans växtlista kom i slutänden att omfatta ett tusental olika växtarter.
Bergfeltska trädgården är nu restaurerad och öppen för allmänheten väl värd ett besök säskilt på våren då magnoliorna och alla lökväxter blommar.